Håkan Hopstadius

Det känns märkligt att det slutat lysa i vardagsrumsfönstret på Storgatan i Hoting och att bilderna i skyltfönstret aldrig mer kommer att bytas ut av dig. Att varken du eller Birgit är kvar annat än i våra minnen. För egen del vårdar jag minnet av några fikastunder med dig och Birgit vid köksbordet och långa telefonsamtal om litteratur, radioprogram och den senaste tekniken inom kameravärlden. Men framförallt allt minns jag alla dessa gemensamma jobbresor i regn, solsken och snörök. Färden över fjället till gruvan i norska Grong när vi blev stoppade på tillbakavägen av polisen till exempel. Tur att vi bara smugglade Lykkebrus från mataffären. När vi gjorde Vildmarksvägen runt på en dag har förstås också fastnat i minnet, den gången körde vi 50 mil och träffade 50 människor. Hur många rullar du tog den dagen och hur många reportage jag skrev efteråt är dock höjt i glömska. Bilfärderna till och från olika uppdrag blev ibland nästan som utflykter när vi åt matsäcken i någon tallbacke och du skalade ditt ägg och delade med dig av den ena märkliga historien efter den andra. Historier från ett långt yrkesliv och från en annan tid. Tack Håkan. Sara

Tack för att du bevarat vår släkt med bilder och berättelser från Brattbäcken, Tåsjö med omnejd. Vila i frid Håkan.

Tack för alla fina möten och din genuina omvårdnad med dokumentation om vår by Flykälen